fredag 13 februari 2009

v.7 Malin

FRÅGA: Vad tycker du om slutet? Skulle den sluta så eller på något annat vis? Har du ändrat åsikt om någon person i boken, tycker du att det är någon som har visat sig vara en helt annan än vad du trodde först?

Slutet.. var inge bra! Precis när alla lögner kommer fram mellan Eva och Henrik och allt bara har blivit skit och det är dags för boken att styra upp ett Bra Slut, efter regn kommer alltid solsken eller hur?? (efter åska och orkan kanske i detta fall?)
Nej då händer det bara ännu värre saker!! Jonas som plockar upp Eva, verkar trevlig till en början med har en mörk plan.. Han blir läskigare och läskigare.. Sen händer det som inte får hända! Han gör som han gjorde med Anna! Han tror att alla kan lära sig att älska en person genom att (enligt honom) försätta dom i koma! Mordförsök! FY !

Han som först verkade vara en sörjande pojkvän som inte kunde lämna sin älskade flickväns sida är nu för mig ett monster! Det han gör är bara SÅ fel och inget tecken på kärlek! Egoism är vad det är! Spelar ingen roll om han säger att han ska göra kvinnan han älskar till den mest lyckligaste personen i hela världen. Man blir aldrig lycklig om man inte får välja själv. Att älska någon styr man inte över utan det är en känsla som uppstår när den uppstår för Vem den uppstår för! Man lär sig inte älska någon bara sådär.

Henrik.. hm ja.. Han har man inte tyckt så mycket om.. Ändå kände man sympati för honom när han kom med den där rosenbuketten hem till Eva. Man ville verkligen att hon skulle vända sig om och bara hålla om honom så som han önskade. De skulle kunna bygga upp allt igen, bara våga prata och försöka lite mer än tidigare!

Evas tappra försök till hämnd blir nästan pinsamma i slutet.. Speciellt när Kerstin från förskolan ringde och sa att Simons mamma hade sett Eva lägga pappret i brevlådan. Jag skönk nästan genom marken själv när jag läste det! Men jag tror det var det Eva behövde höra! Ibland kanske man inte alltid måste vara så drivande, ibland kanske man bara ska ta och ligga lågt. Tänk om hon slapp spela så stark hela tiden, va skönt det skulle vara. Tyvärr provar hon det hemma hos Jonas vilket resulterar i katastrof. Visserligen var den inte hennes fel.. Men i grund och botten så, jo faktiskt! Hade hon inte velat retas med Henrik hade hon aldrig träffas Jonas.

Lindas personlighetsförändring märker ju Henrik av på kryssningen. Men det är klart att hon måste känna sig sviken när han plötsligt efter ett års tid börjar bry sig om sin fru. Bara för att någon innan resan påstår att han är Evas nya "lover" Jag skulle säkert också flippa ur hehe! Sen gör det ju inte saken bättre att hon får i sig alkohol..

6 kommentarer:

  1. Jag håller helt med dig Malin! Man ville nästan sluta läsa boken när man insåg hur barnslig Eva hade varit i sina försök till hämd.. En kvinna i sina bästa (eller i det här fallet sämsta) år gör inte sånna barnsliga försök. Att ge sig på Henrik sedan när han försöker åtgälda allt i slutet är kanske vad jag också skulle ha gjort i9 den situationen, Det var ju den enda gången hon yttrade sig om att Henrik hade varit otrogen. MEN varför frågade hon inte Henrik från första början om han hade varit otrogen istället för att leka en oskyldig hustru. Såg inte Henrik igenom henne? Skulle jag ha varit tillsammans med en man i 25 år, jag hade kanske inte brytt mig så mycket om honom, men helt plötsligt börjar jag älska konom som aldrig förr.. Tror inte du att han skulle ha märkt någonting då? Eller spelade Henrik oxå ett spel med Eva. Kanske såg han allt hon försökte gömma bakom hans rygg?! vad tror du?! // Josephine

    SvaraRadera
  2. Nej, det var inget bra slut! Det slutade så plötsligt, och man undrade vad som skulle hända med alla.
    Jag håller med om det där med Jonas - man kan verkligen inte tvinga någon att älska en, det fungerar ju inte så..!
    Jag tyckte också lite synd om Henrik när han kom hem med rosorna, trots allt han hade gjort mot Eva. På nåt sätt ville man bara att allt skulle bli bra igen! /Emily

    SvaraRadera
  3. Jag håller helt kklart med om att slutet i boken inte var det bästa måste jag säga.
    Men om att få sympati för Henrik när han kom hem med rosorna vet jag inte. Det kändes lite meningslöst. Allt som han gjort mot Eva och sen tro att rosor hjälper,men snälla??? När man ljugit för en person så mycket som han gjorde hur kan man ens tycka själv att man förtjänar en ny chans?? Man måste ju förstå att det man gjort är oförlåtligt.
    //Sandra

    SvaraRadera
  4. (Svar på Josephine) Jo jag tror verkligen att man hade märkt något! Annars måste dom ha gått runt som tgvå främlingar under alla dessa år.. Det känns lite onatruligt! Jag förstår inte att dom bara inte säger som det är Både två! //Malin

    SvaraRadera
  5. (svar till Emily) Ja eller hur, Henrik vill på nå sätt bara väl.. //Malin

    SvaraRadera
  6. (Svar till Sandra) Jo visst hatar man Henrik en hel del under bokens gång!! Men jag vet inte, jag kan på nå vis känna vad han känner i den där stunden. Även fast han knappt verkar göra det själv.. Han bara gör det.. Jag tycker bara att då i den stunden skulle dom ha berättat allt för varandra! Hatar att Eva fortfarande ska spela kall och ha kontrollen när hon äntligen får se lite av gamla Henrik igen. Hon har ju ändå övertaget när han är sådär sårbar. Sen det hon nämnde att han hade gjort egna beslut och stod på egna fötter med det här med Linda, att hon faktiskt gillade det! Hon såg en tuffare sida av honom. Så kanske fick hon upp ögonen för honom på ett helt annat sätt. //Malin

    SvaraRadera